Igår var jag, min mamma och min morbror på bio och såg filmen Julieta. Den är gjord av Almodovar. Det handlar om en kvinna och hennes dotter. Hennes dotter har försvunnit och mamman får inget livstecken.
Åren går och det man får se är tillbakablickar på mammans liv och livet med dottern. Hon var ensamstående mamma eftersom pappan som var fiskare hade dött i en storm. Mamman själv var lärare i filologi. Hon börjar skriva dagbok och berättar sin livshistoria som om dottern någon gång skulle läsa dem. Båda dottern och mamman led av sorgen efter pappan och gled isär.
Det är en speciell film man får se. Man får följa mammans liv i Madrid efter dotterns försvinnande och hur hon besöker platser där de har varit. Det är en väldigt drömsk film. Fotot är ganska vackert. Man får se havet och staden Madrid. Fotot är väl ganska viktigt i den här filmen. Det är en del av filmen som gör den drömsk ibland.
Jag tyckte mycket om den här filmen. Filmen hade ett öppet slut vilket jag tyckte var bra. Själva förlagan till filmen är en bok/novell av den kanadensiska författarinnan Alice Munro.
Bloggen